Brickface

  
  
Så tiden i Sthlm fick ett abrupt slut. Eller ja, älskling o jag rådde om varandra ganska så bra de här dagarna efter att befunnit oss i helvetet. Huvudvärken över vänster öga är nåstan helt borta och igår somnade jag med tänd lampa och sov sen en hel natt, i älsklings armar, utan att vakna, första på vääääldigt länge. Jag återvända sedan efter en kort fika inne i stan, till västerås. Västerås känns nu som den ultimata tryggheten. Här kan ingen ta mig, såra mig, eller göra mig illa. Här är mamma och här är det bra. Synd bara att älsklingen inte kunde följa med.
Med lite nyinköpta smycken på REA och en semla på toppen får avsluta den här dagen. Jag återkommer!